Tar en paus från Magister Tutnäsa och skriver om något helt annat. Det är han inte nöjd med den käre magistern. Han mumlar nåt om att vänner inte sviker varandra. ”Men det är bara för en liten stund, sen är jag tillbaka i din värld” Jag försöker anlägga en söt valpblick för att blidka honom. Utan resultat.
Inte förrän jag ger honom ett glas saft och två kex går det lite bättre. Då ler han i tre sekunder. Alltid något.