Hedrande så in i baljan!

Det händer att jag googlar min böcker. Ett ypperligt sätt att slänga bort tid jag istället kunde lagt på att rädda världen.
Nåja, oftast har magistern inte gjort särskilt mycket väsen av sig. Han ligger och tutar i lugn och ro hos nätbokhandlarna, och på en och annan blogg. Roligt, så klart.
Men härom dagen gjorde jag en upptäckt som fick mig att bli så mallig att jag nästan sprack. Jag fann nämligen en uppsats på Linnéuniversitetet/Institutionen för film och litteratur med titeln:
Fröken Sverige och Magister Tutnäsa: En studie om fyra lärare i barnlitteratur ur ett genusperspektiv.
Någon har alltså lagt ner tid och arbete på att dissekera Magister Tutnäsa.
Det kunde jag aldrig föreställa mig när jag satt i min ensamhet och hittade på den tokroliga magistern.
Stolt, hedrad och så rörd att jag behöver vindrutetorkare på glasögonen.

Annonser

Drömförfattaren!

Om jag befunnit mig i skånska Kivik hade det förmodligen känts lite mer naturligt. Men nu var platsen en sandstrand på Sardinien och anledningen till min förvåning satt i en vit plaststol under ett stort parasoll.
”Se inte så förvånad ut”, sa den åldrade mannen åt mig. ”Har du aldrig sett en man dricka öl förut?”
Som för att befästa att öldrickning var just vad han sysselsatte sig med drog han i sig tre ljudliga klunkar. Efteråt slickade han bort skummet runt munnen och tittade stadigt på mig. ”Jaha, och vad vill ett yngel som du?”
”Eh, jag?”
”Vem skulle jag annars mena?”
Jag kliade mig i pannan och tittade på honom. Han såg ungefär ut så som jag föreställt mig honom från bild. Fåror i ansiktet, skarp blick och den karakteristiska baskern på huvudet. Men det stämde ändå inte. Mannen framför mig dog ju 1972. Likväl satt han där livs levande och slurpade i sig en kall öl på Sardinien.
”Är inte du död?” undrade jag.
”Död?” utbrast han så vågskvalpet tystnade. ”Jag kommer aldrig dö. Känner du inte till Bombi Bitt?”
”Jo, visst gör jag det.”
”Där ser du, jag kommer leva för alltid. Jag är odödlig.”
Innan jag hann säga något mer började han sjunga:
”Flaskan är rund, den rullar så lätt.
Lägg den ej från dej, ta dej en skvätt.
Muntra ditt sinne, fukta din hals.
Svinga buteljen som flicka i vals.
Brännevin är eld, brännevin är is.
Helvete, dvala och paradis.”
”Det är hämtat från Bombi Bitt, fiskafänget”, förklarade han stolt.
”Tycker du att Bombi Bitt är ditt bästa verk?”
”Bästa och bästa, det går an om vi säger som så. Men jag måste säga att när jag tänker så här i efterhand är jag väldigt nöjd med novellen Augusta kommer till klarhet.”
”Den har jag nog inte läst.”
”Hrmpfh, känner du inte till Augusta? Inte läst novellsamlingen Vänner emellan? Nä, då vill jag för bövelen inte prata mer med dig. Då kan du gå.”
Ilsket och ivrigt svepte han både ölen och en sup som nu uppenbarat sig.
Själv avlägsnade jag mig och vaknade upp i min säng. Med ett lästips av självaste Fritiof Nilsson Piraten: Vänner emellan.