Jag brukar ha världens sämsta ursäkter till varför jag inte uppdaterar mitt lilla bloggkrypin. Är jag inte upptagen med att skriva knasigheter så tittar jag på B-filmer. Eller ligger i ett skönt skumbad och tänker bubbliga tankar.
Men nu har jag minsann något att skylla på. Jag gick och opererade foten. Jodå, det snittades som bara den.
Så här har jag legat i soffan den senaste veckan och ojat mig. Och tittat på B-filmer.
När det var som mest synd om mig. Ungefär samtidigt som när Liam Neeson slängde en skurk med mustasch genom en fönsterruta på tv:n, ringde det på dörren. En fin överraskning fick mig att må hur bra som helst. Boken kom från tryckeriet.
Ja, jag är inte opartisk, det erkänner jag. Men wow, vilken känsla!
Det blev en finfin bok som nog till och med kan locka fram ett leende på den suraste av surpuppor.
Det är ju det som är mitt mission i livet 🙂